Min dag

07.30

Jag går upp, beroende på hur trött jag är ligger kvar i sängen mellan 0-10 minuter. Sedan går jag upp och skattar mig lycklig att jag är i Moskva och att jag har varmvatten i min dusch. Duschen kräver för övrigt en varsam hand, hittar man inte vad jag vill kalla dragläget så låter duschen som den ska explodera. En gång åkte faktiskt duschslangen av så att vattnet sprutade upp som en stor fontän.

08.00 - 08.15

Jag lämnar mitt rum. Strax därefter tar jag något slags transportmedel en bit på vägen. Jag säger något då det finns två att välja på, den ena är en vanlig buss och den andra är en liten minibuss kallad marchrutsjka i Ryssland. Jag gillar den sistnämnda mest, framförallt nummer ett då denna nästan går från dörr till dörr.

08.30-08.45

Har jag kommit till skolan och även hunnit köpa mig en youghurt på vägen, oftast av märket underverket helst med hallon och blåbär. I skolan dricker jag min youghurt och läser lite, för tillfället läser jag Den tappre soldaten Svejk. Ett riktig mästerverk, kan varmt rekomenderas. Jag har kommit 4/5 in i boken.

09.00

Börjar skolan och jag likaså, jag tar det som eventuellt är kvar av min youghurt och går in till klassrummet. Där får jag sätta igång med att se till att alla stänger ner alla spel eller annat oskolrelaterat. Efter en minut (fem beroende på om man frågar mig eller eleverna) så är allting klart och vi kan börja skoldagen. Eftersom jag inte är någon riktig lärare så består min uppgift mest av att kolla så alla gör vad de ska och pricka för allt de gör. Det kan väl vara på sin plats att förklarar lite närmare. I min klass är det tio elever, de går egentligen på Sofia distans i Stockholm, men också på Svenska skolan i Moskva. De får i början av terminen allt skickat till sig, allt från planering till den lilla elektrikern. Det ska därför kunna arbeta helt självständigt, jag är bara där för att ge lite extra stöd och se till att allt funkar som det ska. Alla eleverna är emellertid mycket duktiga och allt går jättebra, vilket jag finner mig i den konstiga situationen att jag ibland inte alls har så mycket att göra. Jag fördriver tiden bäst jag kan. Jag får dagligen rätt många mail, eleverna skickar svaren på sina uppgifter till sina lärare i Stockholm men även till mig så jag kan hålla reda på¨vad de gör och inte gör.

10.00-10.20

Rast. På måndgar är jag rastvakt, då brukar jag spela fotboll. Annars gör jag vad jag vill kanske läser lite mer ur Svejk, eller ubyter rövarhistorier med de andra lärarna vad vi varit med om på helgen.

10.20

Samma sak som vid 09.00. Ser till att spelen stängs ner.11.20Lunch. Ibland är det så gott att jag kan inte låta bli att äta en extra portion fastän jag vet att jag varken behöver den eller att jag kommer må dåligt minuten efter jag ätit upp. På torsdagar får jag dock skynda mig för då är jag rastvakt och ska återigen spela fotboll.

12.10

Lektion igen med samma rutiner.

13.40

Rast. Rastvakt på måndgar.

14.00

Lektion igen

15.00

Skolan slutar och jag skyndar mig på måndagar, tisdagar och torsdagar iväg till min lärare. En färd ungefär en timmer bort. Jag kommer alltid lite för sent, men det gör inte så mycket. Vi börjar alltid med att dricka te, hon har någon underlig idé om att man ska hälla upp teét för att sedan hälla tillbaka det i tekanan och upprepa detta tre gånger. Det ska bli bättre smak påstås det, jag känner ingen skillnad men har heller aldrig varit någonvidare tesnobb. Jag låter henne hållas, det är ju faktiskt inte det mest märkliga i Ryssland. I hennes hu har du nu av någon anledning satt in två vakter, ingen vet varför och min lärare gillar det inte. Troligtvis är det dock ingen direkt viktig person, det är ju bara två vakter. Det funkar så i Ryssland att alla som är något eller tror de är något ska ha en vakt.Sedan sitter vi och pratar om ditt och datten. Efter ett tag är det dags att ge sig i kast med ryskan. Jag presenterad idag min teori för henne att den som gjort ryskan var full när han eller hon gjorde den. Hon skrattade men förnekade bestämt, detta stäkte bara mina misstankar. Hon förnekar alltså stämmer det. På det stora hela går det bra, jag tycker det är jobbigt att ta sig till lektionen, men väl där så gillar jag det. Just nu håller vi på mycket med participer, participer kan enklast förklaras genom att man tar helt fullt begripliga ryska ord och förvränger uttalet på dem så att de inte alls låter som ord längre.

18.40

Lektionen är slut och jag brukar vara hemma på universitetet en timme senare genom ännu en färd med en marchrutschka. Det är på det stora hela intressant att se hur ärliga ryssarna kan vara, alla betalar och man skickar pengar fram och tillbaka. Glöm det välordnade Sverige där man betalar för att sedan gå in bussen. Här går man in, skickar pengarna framåt och får växel tillbaka till varenda kopek. Chauffören kör samtidigt som han ränar upp och ger tillbaka pengar, något som säkert skulle varahögst otillåtet i Sverige. Ibland är det för många i bussen, när det passeras en poliskontroll ber därför chauffören alla stående att sätta sig på huk så det ser ut som alla sitter på säten. Det finns alltid något intressant att se på under färden, idag såg jag till exempel två stadsjeepar som hade bråttom hem och därför kommit på den genialiska ideén att man kan göra på trottoaren. Jag väntar med spänning på den dagen jag sitter i en marchrutschka och den kör upp på trottoaren.

19.30-19.40

Äter jag kvällsmat. Matsalen stänger 20.00, så maten börjar ta slut. Jag äter så gott som allt, det är bara två saker som inte går ner. Det är frukostgröten som de i ett ej fåfängt försök har sparat hela dagen, jag blir åtmninstone inte frestad av kall dagsgammal havregrynsgröt med stelnat smör ovanpå. Den andra saken jag inte kan äta är gretja, detta är djävulens påfund. Gjort av bovete, smått och fullständigt smaklöst. Serveras något av detta så går jag iväg till närmsta kartosjkakiosk.

20.00-24.00

Gör jag vad jag vill. Pluggar, ser på film, läser eller är helt enkelt inte hemma. 24.00 är en bra tid att gå och lägga sig, då släcker de nämligen fasadbelysningen.

Martin filologen

Jag har löst ett stort filologiskt problem. Igår på min lektion efter att jag gått genom några speciellt kluriga saker så kom jag fram till att den person/personerna som gjort de grammatiska reglerna för ryskan måste ha varit fulla. Ingen nykter människa kan komma på sådan urbota dumma saker. Detta är rätt logiskt, detta förklarar dels varför jag pratar så mycket bättre ryska när jag druckit lite samt varför ryssar dricker så mycket. De förstår inte heller sitt språk, men de löser det genom att ta en öl då och då.

Partyblandning

Innan jag åkte till Ryssland lovade jag korridoren att jag skulle göra en partyplatta till dem med de i mitt tycke bästa ryska låtarna. Jag misslyckades, rättare sagt jag glömde. Som tur är så finns många låtar uppe på internet så jag länkar nu till de som jag kan komma på så här på rak arm.

Tatu - Robotlåten ett måste, vidare förklaring onödig.
Triplex - Brigada Ledmotivet till vad som var en mycket populär Tv-serie om den ryska maffian
Leningrad - www Ultimat partylåt.
Zemfira - Progulka Mycket bra låt, en av favoriterna.

Glukoza - Sneg idet

Katja Lel - Musi pusi Får vara med endast på grund av den roliga låttiteln. Hörde den första gången på i apotek i Kazan.

Det får vara en början, se om jag hittar fler att lägga upp.

Pass och den fria informationen

Tycker följande episod är talande för de monumentala skillnader mellan Sverige och Ryssland. I helgen var jag ute och flanerade på staden med Natalja, av någon anledning kom vi in på det spännande och alltid lika aktuella frågan om pass. Fram till då visste jag inte att ryssarna skrev in om de var gifta eller hade barn i passet. Jag frågade varför man gjorde på detta korkade vis och förklarade att i Sverige visar passen endast vem vi är, inte vad vi har för anhöriga. Jag är ju van vid att ryssar är konstiga och blev därmed inte förvånad över hur man kan komma på något så urbota dumt. Hon däremot vet inte alls hur konstiga svenskar/ryssar (beroende på hurman väljer att se det) och kunde därmed inte få in i sitt huvud hur det var möjligt att inte skriva in sådana viktiga saker i passet. Jag förklarade att det fanns ingen anledning till att skriva in det. Hon försökte då fälla mig genom att fråga hur föräldrar får reda på att deras barn har gift sig. Jag var tvungen att begrunda och smälta denna nya information, tillslut sa jag att barnen brukar säga det till sina föräldrar. Dessutom brukar det inte behövas sägas, föräldrarna är med på bröllopet. Ja men förutom det insiterade hon. Jag gav upp och erkände att det mycket möjligt att mina föräldrar inte alls är gifta med varandra. Det är inte ens säkert att jag är deras son, jag är ju inte inskriven i deras pass.

Till hennes försvar måste sägas att hon tyckte idéen att inte skriva in det i passet var tilltalande men hur det var möjligt förstod hon inte, det hade nog inte jag heller gjort i hennes situation.

Martin går på klubb - igen

Förra fredagen hade jag tänkt att jag skulle ha en lugn hemmakväll och titta på film för att dagen efter stiga upp pigg som en lärka för att då göra något kulturellt, kanske gå på ett musem eller besöka Lenin. Detta sket sig rätt stort, det började bra. Jag låg i min säng och tittade på Ocean Eleven, vid halv tolv så börjar det. German ringer och skriker i örat på mig:

"Hello man, let´s fucking party tonight!!"
"Where are you?" frågar jag.
"Real Mccoy, are you coming?
Efter en sekunds betänketid:
"Yes I´m coming."
"Good, Martin tonight we are fucking going to party!"
Ja kan inte göra annat än att konstatera att German hitills verkar ha klarat sig bra utan mig. Snabbt korkar jag upp nödvodkan som står och samlar damm på mitt skåp. Tar en klunk för att sedan ta på sig en tröja för att ta ytterliggare en klunk. Sedan är det bara att rusa ut men först tar jag en klunk till.
Jag tar mig snabbt bort till Metron där jag köper en öl så att jag har lite färdkost på den långa vägen. Egentligen skulle jag köpt två för ölen tar slut innan jag ens hunnit halvvägs, men det inser jag inte förrän ölen är slut. Att det är olagligt att dricka öl i metron struntar jag blankt i, det gör alla andra ändå.
45 minuter från det att jag lämnade mitt rum har jag kommit in på klubben. För er som inte vet så är Real Mccoy en liten klubb (så liten att jag ägnade en hel natt åt att hitta den, fast det är en annan historia) där det hänger massor av utlänningar, ryssar som vill vara utlänningar och ryssar som är hippa men inte tillräckligt hippa för att komma in på de riktigt hippa ställena.
Jag letar upp German och hans vänner och får vad som inte kan beskrivas på annat sätt än en björnkram. Jag lösgör mig för att gå till baren, beställer en öl och en vodka. Sedan är det bara att köra igång. Lite senare går vi alla ut för att köpa öl i de nattöppna kioskerna, jag köper även två bröd. Jag hade köpt chilinötter om det funnits men jag är säker att Putin förbjudit dem, det finns bara pistagenötter, torkad bläckfisk, torkad fisk, solrosfrön och torkat vitlöksbröd som öltiltugg i Ryssland.

Efter ett tag kommer vi i samspråk med några ryssar. Mina följeslagare hyllar den ryska fotbollen, men på frågan om de kan säga några namn på spelare så blir det tyst. Jag hade däremot större tur, när det sprids att jag är från Sverige, börjar ryssarna rabbla upp massa namn.
"Tomas Brolin очень хорошо" (mycket bra)
Jag kan ju inte annat än instämma. Så här fortsätter det, de rabblar upp massa namn de är jättestolta över att visa att de kan något om svensk fotboll och de inser inte att de troligtvis vet mer om svensk fotboll än vad jag någonsin kommer veta. Jag framstår som killen med koll på fotboll, när jag säger ja han är bra eller lägger in lite tvekan i mina meningar. Priset tar en kille när han klämmer ur sig att Landskrona har ett bra fotbollslag. Sen får jag en ny öl för att de anser att jag dricker Rysslands värsta öl, i själva verket är det Klinskoe som är mycket god. Jag tar emot den nya ölen då det är en Sibirskaja korona som jag också gillar starkt. Sen går vi in och dansar lite till, fast först skulle German prata med massa tjejer. Han hade bestämt sig att han skulle hitta någon, det gjorde han inte. Inte ens de fåtal meningar som han kan på svenska hjälper; "Jag är så full", "Du har en fin rumpa", "Sluta jogga börja grogga". Vid fyra eller fem lämnar jag German för att åka hem, jag pratar med chauffören som delar min oro för att det kommer bli värre i Ryssland.

Sedan sover jag, tar det lugnt hela dagen får min lugna hemmakväll, ser klart på Ocean Eleven. På söndagen är jag kulturell och går på museum och ser bland annat Stalins rullskridskor. Jag ångrar att jag inte tog med kameran, det hade nog blivit fina bilder med ryssarna. Jag har dock bilder från skolans kräftskiva.

Ny skiva av TATU

Jag har vetat den glädjande nyheten i flera veckor, men först nu ska jag dela med mig av denna livsnödbändiga uppgift. TATU kommer den femte oktober släppa ett nytt album i Japan, den 17-18 oktober får resten av världen njuta av det. Johan N berättade för mig att nyheten även kommit till Sverige, igår stod på text-Tv. Jag har hört en singel av albumet, på engelska. Jag tror och hoppas att det kommer även en rysk version. Gör det inte det så är blir jag besviken, arg och ledsen. Jag kommer deppa i säkert en vecka. Så bra som robotlåten kommer ingen låt komma upp i , men är det bara på engelska så är det inte lönt att lyssna. Det kommer vara ren hädelse att säga TATU, nytt album och robotlåten i samma mening. Spöstraff kommer utdelas.

Min kriminella bana

Imorgon ska vi ha föräldrarmöte på skolan, för några år sedan hade jag ingen tanke på att jag en dag skulle leda ett föräldrarmöte. Jag hade inte ens tanke på att jag någonsin skulle gå på ett föräldrarmöte. Det är dock inte detta jag ska berätta om, istället ska jag berätta om när jag gjorde inbrott hos min granne.

Det hela började i söndags, jag var lite krasslig och därför var jag hemma och gjorde ingenting. Detta trots att Moskva fyllde år. I och för sig är ryska högtider inte så mycket, dingenting är till för folket. På stadens dag går det till så att man stänger av centrum för alla bilar, kommenderar in tusentals poliser som inte gör något speciellt och sedan släpper lös pöbeln som får spatsera runt på stadens gator och fira bäst de kan. Det finns kanske några enstaka scener här och där men man kunde gott klara sig utan dem, ingen verkar bry sig om dem. Sedan går manrunt och firar utan att man för den sakens skull har så roligt, det är helt eneklt inte så folkligt. Tänk er Malmöfestivalen fast utan något kul, nej ryssarna kan fira men då ska det vara privata med de närmsta vännerna. På segerdagen var det dock värst då hade man till och med förbjudit allspritförsäljning i hela staden, något som jag inte trodde var möjligt. Det är ju som att byta plats på dag och natt, eller som de i ett avsnitt gjorde i Varanteatern; bta plats på Malmö och Göteborg.

Nåja jag kommer bort från ämnet. Det blev strömavbrott i söndags och då bröts också internet. Jag tänkte att det fixas nog till imorgon, och fortsatte att göra ingenting. Vilket var bra då jag upptäckte att jag hade mycket navelludd som behövdes avlägsnas.

På måndagen när jag kom hem efter min lektion vid 20 så funkade internet fortfarande inte. Jag försökte lite själv men skickade senare iväg ett SMS om hjälp, en halvtimme senare kom internetkillen. Hela våningens internet var borta, han sprang runt lite och kollade i andra rum. Tillslut hade han eliminerat alla andra möjligheter, felet låg inne hos switchern som min granne har. Vad att göra? Jag har bara träffat min granne i tio minuter, då han sa att han hette Leo och var kompis till min gamla granne Lee. För min del kan jag leav utan internet i några dagar men alla de andra som har internet kanske inte har lika stort tålamod. Vi kunde helt enkelt inte vänta. Vi låste ytterdörren för att inte någon babusjka skulle rusa in mitt i vår djärva operation. Vi tog fram skruvmejsel och började ta bort listerna runt det tredje fönstret i dörren, när det var gjort kunde vi ta ut glasskivan. Vi hade nu en skranglig dörr med ett 30 * 40 centimeter en meter upp i dörren. Jag vet ju knappt hur en switcher ser ut så detvar rätt självklart vem som skulle klättra in. Det går helt enkelt inte att bekriva synen när en 180 centimeter lång kille kravlar sig in genom en rysk dörr. Det är bara något som kan upplevas. Jag tog tyvärr inga foton på själva operationen, trodde inte det passade sig riktigt. När switchern var omstartad funkade internet igen, killen kravlar sig ur rummet igen och vi stänger till hålet och det blir som nytt, ser bättre ut nu än det gjorde tidigare. Under operationen uppdagades det också att min granne inte har flyttat in än, vad han gjorde här i tio minuter har jag därför ingen aning om.

Som en liten present för den goda servicen fick internetkillen en radio. Han hade blivit mycket imponerad av min lilla radio, som han sa så kunde man ju sitta och lyssna på nyheterna med den. Av en händelse hade jag en reservradio, och den gav jag nu bort. Han blev mycket glad och skulle bege sig hem för att lyssna på nyheter. För att sammanfatta, de har bättre internetservice i Ryssland. I Sverige hade ingen gjort inbrott för att jag ska ha internet.