Jullov

I slutet på november så tänkte jag boka en tur och retur biljett hem till Sverige, till min förskräckelse så fanns det bara biljetter till Sverige, tillbaka fanns inga. Jag trodde först de skämtade på resebyrån sen trodde jag att det fanns men att bara inte den resebyrån hade, de hade kanske sålt slut på sin kvot. Jag tvingades därför åka över Baltikum, men mer om det senare.

Jag flög åtminstone till Kastrup, tåg tåget över till Svågetorp där jag blev hämtad. Där började jag också fundera på varför jag hade åkt ifrån Ryssland. Det var skönt att komma till Sverige, men allt det jag brukade blev överlycklig av de i Sverige konstaterade jag bara torrt att det fanns; ”jasså här finns frisk luft, vad trevligt” eller "aha jag ska alltså verkligen använda säkerhetsbälten i bilen, du blir inte förolämpad och tror att jag är rädd att vi ska krocka för att du kär sådåligt". Sen fanns ju nachosmiddag inplanerad, men jag tror vi missade proggen, fast fotbollsspelet var en höjdare. Det jag egentligen skulle ägna mig i Sverige var att åka skidor, två veckor först i Sälen med familjen och sen i Åre med Natalja och sex andra ryssar. (Om den andra veckan kommer det senare en egen berättelse.) Köpte också mig ett par fina skidor. Duktig som jag är så gick jag varje morgon upp tidigt för att kunna åka skidor direkt när liftarna öppnade, min bror däremot låg kvar och gottade sig i sängvärmen. Så här i efterhand tror jag nästan att han gjorde rätt, jag skulle behöva en veckas semester nu.



Jag har åkt mycket tåg i Sverige, den värsta medpassagerarn jag har haft skulle tvunget prata hela tiden. Jag fick ofrivilligt höra allt ifrån att hon hade varit på sommarkollo i Östersund på stenåldern till att det var gott kaffe i bistrovagnen. (Vet ni förresten varifrån ordet bistro kommer?) Jag förbannade de andra passagerarna som svarade henne. Jag var på femtioårsfest, som slutade för tidigt, men som tur snodde pappa en vinflaska så vi kunde ha efterfest, dock utan progg. Två dagar senare åkte jag upp till Stockholm för att ta mig över till Tallinn och vidare med tåg till Moskva. Båtlinjen över till Riga, verkar ha gått i konkurs så jag fick ta en ny väg, vilket var spännande. Jag träffade Erik Omling på tåget till Stockholm så jag hade något att göra den första åttondelen av min resa. Båten var stor och jag gick och la mig tidigt. I Tallinn lyckades jag skickligt nog köpa den sista biljetten till Moskva. Jag har varit i Tallinn en gång tidigare, då bodde jag på ett vandrarhem under en dygnetrunt öppen strippklubb, lyckades somna på en föreläsning inne på estniska centralbanken och blev full. Fullast blev dock en pakistaner som aldrig hde druckit vin förr men började starkt med att svepa i sig två flaskor rödvin. Han hade huvudvärk i tre dagar.

Jag gillar Tallinn det är en mycket vacker stad och billigt, dessutom har de god pasta där. Jag hittade vandrarhemmet men strippklubben var borta, det fanns till skillnad från Riga inga stripklubbar i staden. Min granne på tåget tyckte dock inte om Tallinn. Michael från USA som jobbade som engelsklärare i Moskva. Jag trodde först att han var ryss, han erkände själv att han klädde sig som en ryss, enligt mig hade han tagit de värsta delarna av rysk klädkultur. Varför vill man göra sig så anskrämlig som möjligt? Först hade Michael fått vänta två dagar på stationen innan han fick en biljett och sen hade han blivit ovänligt bemött av ester för att de trodde att han var ryss. Sådant märkte inte jag av, jag var bara en ung och dum svensk som inte hade förmåga att köpa flygbiljett i tid och därför var tvungen att åka över Tallinn. Vid gränsen blev jag tillsagda att skaffa mig en kopia på mitt visum för en kopia ska man alltid ge till passkontrollen, så har det varit i flera år, första gången jag har hört talas om det. Kom efter långt om länge till Moskva där jag har hunnit med en del, bland annat jobba en vecka men inga ryska lektioner än. I fredags så hade jag blivit tillsagd att jag skulle gå på klubb, jag trodde givetvis att det var en vanlig klubb. Istället var det någon form av privat/dansstudioklubb fest där man dansade salsa, tango och andra exotiska danser. Jag behöver kanske inte säga att tvärvägrade att ens sätta min fot på dansgolvet. Istället inriktade jag mig på tilltugget som fanns att tillgå, jag var dock med och skålade för det nya året som inföll i fredags, det var når enligt gamla tideräkningen. Senare blev jag hemskickad för att jag var så trött och igår när jag var ute och åt med skolan så skickade jag mig själv hem då jag var för trött, många andra gick vidare till klubb.



Jag fixade till så man kan se och förstora bilden med kylskåpspoesin. Ett sådant mästerverk förtjänas att lyftas fram. Förutom Jens med sina hjärtslitande zombiedikter är det troligtvis det närmaste någon i min bekantskapskrets kommer bli.