Två olika levnadsöden

Detta är ett av mina projekt i Ryssland, att kartlägga alla som ligger begravda i Kremlmuren. Det är kul och intressant men lite pilligt. När väl första upplagan kommer ut om si så där 40 år så siktar jag på det kommer säljas minst 200 000 exemplar bara den första veckan, efter det kommer det göras en dokumentär om hur det hela började. Det kommer visas autentiska foton hur hela idén föddes en natt när jag hade besök av Johan och Hampus i Moskva och vi stod på Röda Torget och drack öl och vodka. Efter det kommer den utökade upplagan komma ut, då Johan och Hampus berättar vad de gjorde samtidigt som jag fotade gravar för fult och varför de äger Ljubljanka samt varför det kör runt en bucklig bil i Moskva. Några månader efter den första hysterin kommer något ont mediaföretag övertala mig att sälja filmrättigheterna till dem så att de kan göra en sliskig romantisk komedi som dock blir en flopp. Det gör emellertid inget jag blir rik och kan gå på Spybar varje dag, och det är ju trevligt.
Så känn er glada att ni får en liten förhandstitt i ett framtida mästerverk.

Lepse, Ivan Ivanovitj 1889-1931
Лепсе Иван Иванович
Arbetarson från Riga som gick i faderns fotspår. 1904 gick han in i det ryska socialdemokratiska partiet, var redan från början anhängare till Lenin. Han var en tongivande gestalt bland socialisterna i Riga där han bland annat var med och grundade metallarbetarnas facförening. Han deltog i första världskriget men 1915, efter att han hade blivit sårad, demobiliserades han. Han började då arbeta på fabriker i Petrograd där han avancerade till att bland annat bli sekreterare för Petrograds metallarbetare. Hann även med att hjälpa till att grunda arbetargarden, fick även de obligatoriska posterna som politisk komissarie i armén. Från slutet av 1920 var han sekreterare och senare ordförande för Petrograds fackförening. Deltog i mars 1921 i stormningen av Kronstadt som komissarie truperna som angrepp söderifån. 1921-1929 var han ordförande i metallarbetarnas centralkomitte. Från 1922 var han kandidatmedlem icentralkomitten och 1924 blev han fullvärdig medlem. Var även medlem i organisationsbyrån. Fick relativt tidigt dra sig tillbaka då han var svårt sjuk och efter en längre tids sjukdom dog han också.
Gav namn till en metallfabrik som än idag består www.lepse.ru , hans namn lever också kvar som ett hot. Han fick 1929 ge namn åt ett fartyg som än idag finns i Murmansk där det förvarar använt kärnbränsle.

Osipenko, Polina Denisovn 1907-1939
Осипенко Полина Денисовна
Sovjetisk krigspilot. Blev major samma år som hon dog, året innan dess hade hon blivit utnämnd till Sovjetunionens hjälte, dessutom en av de första kvinnorna som fick denna utmärkelse. Medlem av kommunistpartiet sedan 1932. Hon beslöt tidigt att bli pilot, begav sig till Katjinskaja flygskolan men blev ratad. Istället började hon jobba på basens matsal. På sin fitid lyckades hon få en del flygtid i planet U-2. När Vorosjilov avlade visit på flygbasen lyckades hon övertyga honom att låta henne bli pilot, vilket hon blev 1933.
1937 lyckades hon slå tre världsrekord i flygning, hennes största bragd var dock non-stop flygningen mellan Sevastopol - Arkhangelsk, detta då hon etablerade ett nytt rekord för längsta flygning som en kvinna gjort. Samma år deltog hon också i en flygning mellan Moskva och Kerb. För denna bragd tilldelades hon och de andra besättningsmännen (kvinnor) (Raskova, Marina Michalovna och Valentina Grizodybova Stepanovna). Efter det väl genomförda rekordförsöket blev hon befodrad till inspektor i jaktflyget för teknik. Hon blev även vald till delegat på kommunistpartiets XVIII kongress.
Hon dog i en flygolycka tillsammans med chefen för inspektorerna av de väpnade styrkornas luftstridskrafter. Hennes man deltog framgångsrikt i Spanien och överlevde ända till 1991. Hon fick efter sin död ge namn åt diverse flygklubbar, gator och givetvis sin hemby.