Kräftskiva

Jag minns än idag med glädje den kräftskivan vi hade hos Hellstrand en augustinatt. Ett oförglömligt minne var värdens egenhändiga gjorda skor av ett par kräftkartonger, kylskåpspoesin gick inte heller av för hackor. Hampus kom och lämnade av Garmer som somnade på en stol men då och då vaknade upp ur sin koma för att berätta om sina underbara dag. Samma natt försvann även Hampus själv, han hade konstigt nog lämnat kvar sin telefon. Han kom tillbaka lite senare av sig själv. Enligt honom själv så hade han bara varit ute på en promenad. Tycker mig minnas massa andra saker som att vi kastade lasso med en livboj, vi hittade en dusch med mera. Själv fann sig undertecknad vid sextiden diskande utan tröja, detta för att jag redan efter en minuts diskning blött ner den så mycket att jag insåg att det inte skulle bli bättre. Jag tror den hann torka innan jag var klar. Med tanke på detta så var det rätt självklart att Svenska skolan i Moskvas kräftskiva inte kunde bli lika bra. Den var dock väldigt trevlig.
Vi hade fått olika uppgifter, jag var ansvarig för att köpa blandvatten (vilket jag inte förstod vad det skulle användas till) samt göra ett sånghäfte. Sånghäftet blev mycket lyckat, en av deltagarna hade till och med uttyckt att en av sångerna var vacker och stämningsfull. Jag bjöd även på ett solo. Henrik och Göran var ansvarig för införskaffande av kräftor och kokning av dem. I Moskva går det till på ett litet annorlunda sätt, här läser man inte Sydsvenskans smakpanel för att sedan ändå köpa Pandulas (eller vad de nu heter) billigaste turkiska kräftor. Istället köper man färska käftor. Petra och Guri hade ansvaret för underhållning och bordsdekoration. Lekarna var mycket roliga, jag fann det roligast att mimma en låt som jag aldrig hade hört för att mina lagkamrater skulle gissa vilken den var. Behöver jag säga att de inte kunde gissa den? Fast jag hade fin inlevelse. Inköp av vodka och öl lade vi ut på entreprenad. Middagen förflöt på under angenäma former, med intelligenta samtal. Jag hade bjudit med Natalja och trott mig berättat allt viktigt om hur man beter sig på en kräftskiva. Varför vi just firade kräftskiva kunde jag dock inte svara på. Jag försökte med att kräftorna var klara i augusti, svaret var att även vattenmeloner är klara in augusti och de firar vi inte. Jag gav som vanligt upp, jag erkänner det är en brist att jag inte kunde svara på det. Jag hade dock glömt berätta det viktigaste att man skulle ha hattar på sig, när jag väl berättade trodde hon mig först inte. Det var först när hon såg alla andra sätta på sig hattar som hon insåg att det hela var mycket sjukare än hon trott. Själva kräftskivan är det inte så mycket att orda om, kräftorna tog slut och alla var glada och lyckliga. De flesta gick dock hem alldeles för tidigt, jag hade sett fram emot en helkväll på skolan. Istället så fick järngänget ge sig av in till Karma där vi festade ett tag, tills vi en efter en droppade av.