Bilbälten

Varje fredag så stannar vissa ur personalen kvar för att deltaga i en bejublad fredagspub, idag kom i samspårk med Henrik vår rektor om bilbälten. Anledningen är att vi ibland delar samma erfarenheter, han är gift med en ryska och jag är inte det, även om det ibland känns så. För att ta det från början.
Alla känner till de ryska bilarna; Lada, Volga och kanske till och med Zim. Det som är speciellt utmärkande för de ryska bilarna är två saker, dels att de remmar eller kedjor som ska leda bort den statiska elektriciteten och dels avsaknaden av bilbälten.

De gånger det finns bälten blir man avrådd från att avända det. Varfär är det på detta viset? Vi har båda fått samma svar, blir det en bilolycka och man dör så var det meningen. För mig som svensk, som tänker logiskt så har jag svårt att förlika mig med detta sysnsätt. Förvisso om man hade varit konsekvent, sitter man på en sten och man om 20 år dör så var det meningen att man skulle dö, men det tycks inte gälla. Det är en paradox, det måste vara många gånger fler farligare att åka bil utan bälte än att sitta på en sten då och då, men att sätta på sig ett bälte som kan betyda skillnaden mellan liv och död det gör man inte.
En anledning till det är att man förolämpar bilföraren, det är ett tecken på att man inte litar på hans skicklighet.