Flera klubbar
mars 2005
Tänkte upplysa er vad som händer i Ryssland. Alexander och Martin försöker hitta på olika sätt att stanna i Ryssland även nästa termin. Jag har mitt på det torra, jag har jobb och jag antar att jag även får fortsätta jobba där nästa termin om jag vill, vilket jag tror jag vill. Igår var jag och Alexander ute på utflykter. Först övertalade Alexander mig att vi skulle åka spårvagn nummer 39 till tjistie prydie. Jag var tveksam men jag måste erkänna att det var rätt trevligt, mest på grund av att jag fick se en fabrik som var uppkallad efter Sergo Ordzjonkie, en av Stalin kompisar som var kommissarie för den tunga industrin. Vi kom dock inte ända fram, utan fick byta till metron efter 1/3 väg. Vi såg emellertid ett 500 långt hus och jag har varit i de trakterna vid ett senare tillfälle och åkt rollerblades och då allvarligt skadat mig.
Vi åkte bort till monorailen som går från den gråa linjen till den orangea. Alexander var inte särskilt entusiastisk över järnvägen, han tyckte det var dumt att bygga den. Jag var lite mer positiv, jag tror på monorailen bygger de vidare och sänker priserna rejäklt så att även vanliga ryssar kan åka den så kan den bli en yttre ringlinje på metron.
Tänkte upplysa er vad som händer i Ryssland. Alexander och Martin försöker hitta på olika sätt att stanna i Ryssland även nästa termin. Jag har mitt på det torra, jag har jobb och jag antar att jag även får fortsätta jobba där nästa termin om jag vill, vilket jag tror jag vill. Igår var jag och Alexander ute på utflykter. Först övertalade Alexander mig att vi skulle åka spårvagn nummer 39 till tjistie prydie. Jag var tveksam men jag måste erkänna att det var rätt trevligt, mest på grund av att jag fick se en fabrik som var uppkallad efter Sergo Ordzjonkie, en av Stalin kompisar som var kommissarie för den tunga industrin. Vi kom dock inte ända fram, utan fick byta till metron efter 1/3 väg. Vi såg emellertid ett 500 långt hus och jag har varit i de trakterna vid ett senare tillfälle och åkt rollerblades och då allvarligt skadat mig.
Vi åkte bort till monorailen som går från den gråa linjen till den orangea. Alexander var inte särskilt entusiastisk över järnvägen, han tyckte det var dumt att bygga den. Jag var lite mer positiv, jag tror på monorailen bygger de vidare och sänker priserna rejäklt så att även vanliga ryssar kan åka den så kan den bli en yttre ringlinje på metron.
När vi kom fram till VNDH gick vi in i parken, där vi åt och jag berättade om den 16:e sovjetrepubliken. Osäker på hur intresserad Alexander var av ämnet vi kom då in på nationsbildningar och varför Ukraina är en egen nation men inte Tatarstan. Jag har förresten kollat upp varför huvudgatan i Kazan heter Bauman. Det finns även gator i Moskva och till och med ett universitet som heter så. Min misstanke om att det var en kommunist visade sig vara korrekta, han dog 1905 och innan dess hade han hunnit studera i Kazan och lärt känna Lenin. (Ibland behövs det inte mycket för att bli känd.
Som man kunde anta var vi ute på kvällen. Vi var först på en fest i sektor V som Ylva hade blivit bjuden till och som vi fick hänga med på. När vi kom dit var klockan 22 och många riktigt fulla, vi gissade på att hälften inte skulle kunna lämna universitet. Vi drog därför rätt snabbt, innan dess hade dock en gubbe kommit och skällt för att det fördes ett sådant liv.
Efter detta drog vi till ambassaden, där vi blev bjudna på den berömda Absolut vodkan. Jag förstår inte hur man kan rättfärdiga import av sprit till en svensk myndighet, mig veterligen får inte invandrarverket någon sprit så varför skulle då ambassaderna få det. Kan hända att livet är så torrt i Moskva att man måste ha sprit, men varför köper man det då inte det i Ryssland? Martin och jag deltog i en spritlek där det dracks mycket, först tog ölen slut sedan blandvattnet och slutligen fanns bara vodkan kvar. Alexander ville ute och dansa så när vi spelat klart lyckades Alexander få med oss ut. Då hände det första bråket för kvällen, Alexander sa rent ut att han tyckte det var många wannabees go out. Vilket fick Ylva att explodera, hon var minsann ingen wannabee. Hur det hela avlöpte vet jag inte, jag hade avancerat till att bli DJ och spelade Alphaville. Vi kom ut och som väntat blev sällskapet bara fyra, vilket väl var ett bevis på att Alexander hade rätt. Ute på gården kom nästa gräl, Ylva hävde ur sig något dumt med att alla som pluggar med Iventus är oseriösa. Ylva kan få leva i sin egen värld men när hon direkt insunerar att jag inte är seriös då blir jag arg. Jag vände mig om att sade något i stil med "håll käften du vet ju inte vad du pratar om" längre än så kom jag inte sen lugnade Martin ner mig och Alexander Ylva. Jag lade mig sedan i en snödriva för att kyla av mig. Ylva har nu på morgonen bett om ursäkt så nu är allting frid och fröjd.
Efter detta drog vi till ambassaden, där vi blev bjudna på den berömda Absolut vodkan. Jag förstår inte hur man kan rättfärdiga import av sprit till en svensk myndighet, mig veterligen får inte invandrarverket någon sprit så varför skulle då ambassaderna få det. Kan hända att livet är så torrt i Moskva att man måste ha sprit, men varför köper man det då inte det i Ryssland? Martin och jag deltog i en spritlek där det dracks mycket, först tog ölen slut sedan blandvattnet och slutligen fanns bara vodkan kvar. Alexander ville ute och dansa så när vi spelat klart lyckades Alexander få med oss ut. Då hände det första bråket för kvällen, Alexander sa rent ut att han tyckte det var många wannabees go out. Vilket fick Ylva att explodera, hon var minsann ingen wannabee. Hur det hela avlöpte vet jag inte, jag hade avancerat till att bli DJ och spelade Alphaville. Vi kom ut och som väntat blev sällskapet bara fyra, vilket väl var ett bevis på att Alexander hade rätt. Ute på gården kom nästa gräl, Ylva hävde ur sig något dumt med att alla som pluggar med Iventus är oseriösa. Ylva kan få leva i sin egen värld men när hon direkt insunerar att jag inte är seriös då blir jag arg. Jag vände mig om att sade något i stil med "håll käften du vet ju inte vad du pratar om" längre än så kom jag inte sen lugnade Martin ner mig och Alexander Ylva. Jag lade mig sedan i en snödriva för att kyla av mig. Ylva har nu på morgonen bett om ursäkt så nu är allting frid och fröjd.
Vi åkte först taxi till Real McCoy, där var det för mycket människor (vilket det alltid är) så vi åkte till Kachbar, Alexander nya favoritställe. Han lyckades också ragga upp en, men han tyckte det gick för lätt så han misstänkte att hon var prostituerad. Efter ett tag åkte vi vidare till Karma, där jag på något sätt lyckades komma in ett tomt rum och först inte hittade ut. Jag hittade ut och hittade Alexander och Martin igen, Ylva hade åkt hem efter Kachbar. Vi gick och åt blini och sen var kvällen slut. De har nu fullständigt bommat för alla hissar på alla våningar så man måste gå nio hela våningar.
Lyckad kväll. Så mycket mer har jag inte att förtälja, jag har nämligen varit i Sverige vecka åtta och åkt skidor. Så jag vet inte riktigt vad som har hänt. Vi var förresten på Margarita i torsdags där vi fick vänta på maten i en och en halv timme. Personalen hade fullständigt glömt bort oss men kunde ju på vanligt ryskt maner inte erkänna det. I Sverige hade vi fått ta emot många ursäkter och kanske fått avdrag på notan. Här var det inget tal om det, personalen ansåg sig vara felfria.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home