Kazan

skrivet oktober 2004
Ni får även en liten bild av mina oförglömliga äventyr i Kazan. Bäst är dock att läsa texten först. Det har nu gått så länge sedan jag skrev något så jag vet inte ens om jag kommer ihåg hur man skriver massmail. Jag försöker åtminstone. Mycket har hänt. Något som var mycket kul, var när jag fick bråka med babuschkan på min våning. Jag ville ha nya lakan, vilket jag ar berättigad till. Förra gången hade jag dock inte fatt någon handduk. Jag brydde mig inte om det, jag har min egen kinesiska handduk, (det står något på kinesiska på den) babuschan tyckte dock det var mycket viktigt att jag lämnade in en handduk. Jag sade som det var, och sade att jag kunde ju inte veta att det var så viktigt med en handduk. (ren och skär lögn från min sida) Därefter böljade diskussionen fram och tillbaka. Hon sade att jag borde ha tänkt på att det var viktigt och att jag nu skulle betala 75 rubel i ersättning. Vidare undrade hon hur det skulle se ut om ingen lämnade tillbaka sin handduk, dessutom försökte hon bejaka mig med att visa hur fina handdukarna de hade. Jag var dock obeveklig och upprepade mina argument; hur kunde jag veta, jag vill inte ha någon handduk jag vill bara ha nya lakan, jag handdukarna är fina men jag vill inte ha någon, varför ska jag betala när det är ni som gjort fel om ni vet att det är så viktigt varför gav ni mig då inte en handduk? Jag tror jag gjorde henne riktigt sur, men jag vann och det är allt som räknas. Det är alltid skönt att vinna över babuschkorna i deras eget spel. Det tog 15 minuter men sen fick jag lakan utan handduk och fick skriva på att jag inte hade fått någon handduk.

Jag har också upptäckt att nattlivet på onsdagar är helt dött, det var oväntat. Den stora begivenheten är dock att jag varit i Kazan. Vi åkte dit i fredags. Vi var fem stycken svenskar; jag, Katarina, Elin, Alexander och Ylva. Jag hade inhandlat en rysk kortlek, den är speciell på så sätt att den bara har 36 kort och kostar 12 rubel. Jag vet inte om det var för att jag var så skicklig eller att det berodde på kortleken men jag vann överlägset i plump. På lördagsmorgon kom vi fram till Kazan. Vi skulle bo på det fashionabla hotell Volga. Jag har nu ett kvitto på att jag har duschat i lördags. Jag är fräsch med andra ord. Jag började med att studera de sovjetiska väggmålningarna på hotellets fasad och fortsatte sen att berätta om vilka gator som är uppkallade efter vilken gammal kommunist i staden. Jag väntar fortfarande på att någon ska slå till mig och säga till mig att hålla käften. Vi åt lite blinisar till frukost. Kollade in universitetet som Lenin hade gått på och gick sedan till Kreml.

Där hittade vi en stängd katedral, en stängd nybyggd moské, ett stängt lutande torn, människoben på någon byggarbetsplats och presidentens hus. Efter detta gick vi och drack öl för att sen äta på något muslimskt församlingshem. Efter det gick vi in i en moské. Det var inte så mycket att se, mest mattor. Under hela dagen hade jag gått runt och fascinerats över att de hade så många övergivna hus från förra sekelskiftet. Det var fina hus men helt övergivna, staden var dock trots allt mycket vacker och som vanligt när det handlar om ryska städer kunde man inte tro att de bodde så många där som en miljon. Det kändes mer som Lund än Stockholm. På vägen hem till hotellet köpte vi lite inhemsk öl och vodka. Åtta öl och 25 cl vodka för 130 rubel (30-40 kronor) vi spelade mer kort, drack och åt vattenmelon. Ölen var så där, de flesta tyckte den var vedervärdig , jag gillade läget och tillslut fanns det bara en kvar. Den ynka stackare fick dagen efter följa med hem till Moskva, där stod sedan och samlade damm i fem månader ända tills en kväll det inte fanns något mer kvar att dricka och då rök den som färdkost i taxin. Jag drack mest, minst drack taxichaffisen.

Med min handfasta ledning styrde vi sen kosan mot Ulitsa Baumana (lilla Fiskargatan) där gick vi in på Café Vostok. Här åt jag något österländskt, fick lära mig dansa uzbekiskt dans och umgicks med restaurangpersonalen. Vi var nog första utlänningarna på väldigt länge, jag har nu lovat att de ska få kopior av bilderna från vår kväll där. Jag och Alexander försökte också ragga upp några tatariska tjejer, och tänkte att de kanske kunde ta med oss till en schysst klubb. Det gick inte så lätt när man har med sig tre svenska tjejer. Vi hittade dock en mycket bra klubb själva. Inne på en bakgård var det stort disco. Det kändes lite underligt att fullt vinterklädda dansa omkring på en bakgård i Kazan utan att för den saken svettas ihjäl, fast helt rätt. Riktigt toppenkväll. Vi var helt klart uppskattade på klubben då vi förde festen åtskilliga steg framåt. Tyvärr stängde de, så vi gick vidare till de tre musketörerna där jag vi beställde tjaktjak, men fick något helt annat, personalen försökte stjäla 120 rubel från mig, och jag till allas förtjusning dansade jag kring en stolpe. Typ en sådan som jag antar att de har på alla billiga strippklubbar. De tatariska tjejerna var nog inte riktigt vana vid sådant för de jublade väldigt mycket.

Det var dock väldigt ansträngande. På vägen hem gick jag in i telefonkiosk, detta då jag var upptagen med att studera gatunamnen och de förfallna husen. Hemma somnade jag på sangen mitt i en mening med en liten handduk som täcke. Det var också så jag vaknade dagen efter. På söndagen gjorde vi sådant som vi inte hann med första dagen. Vi tittade på huset där Lenin hade varit mer än en gång och spelat schack (det stod så på plaketten), tittade på ett minimausoleum, åt på Kazans enda moderna pizzeria.

Jag kanske ska berätta hur plugget går. Annars finns det risk att svenska institutet får syn på det här och blir betänksamma. Jag lär mig mycket ryska. Jag håller på och läser andra Harry Potter boken, vilket innebar att jag faktiskt har kommit genom den första boken. För närvarande håller vi mycket på med rörelseverb. Det är svårt, ryskan skiljer sig mycket från svenska och en av anledningarna är deras användande av rörelseverb och verb. Det finns så mycket information i ett ord. Medan vi i svenska har verbet går har ryssarna jättemånga gå. Gå fram till bordet men inte gå in i det, gå ut från rummet in i ett annat rum, varje dag gå ut från ett och samma rum, vanligtvis gå ut från just det rummet men just idag gå ut från ett annat rum. Jag är i samma grupp som Alexander, Elin, några trevliga japaner, en lika trevlig korean och en tyska som också är rolig. Eftersom jag tycker det ar tråkigt att bara följa boken rakt upp och ner gör jag mitt bästa för att lätta upp stämningen. Istället for att gå till biblioteket for att låna en bok går jag till klubben och lånar böcker. När läraren förväntar sig att jag ska säga att jag hade gäster och därför var hemma hela helgen säger jag istället att jag var borta hela helgen för att jag inte ville träffa mina gäster. Inget speciellt men jag ger bara oväntade svar. Svårt att förklara så att det verkligen låter roligt. Nöj er med att jag lär mig ryska, svårt och att jag har roligt. I rättvisans namn ska dock sägas att Alexander ibland kan få till riktigt roliga svar. Jag tror också att jag har lyckats få koreanen att rucka på skolboken. Japanerna är dock alldeles för ordentliga. Det börjar dock bli lite jobbigt, jag måste överträffa mig själv hela tiden då läraren förväntar sig det. Jag har 15 timmar per vecka, vilket innebar tre timmar varje dag. Jag vet inte vad som kan sägas mer om mina studier. Nu hoppas jag att ni inser att jag inte bara dricker öl och vodka.